Såhär i slutet av året skulle jag vilja dela med mig av några trender för 2024 som jag tror kommer att fortsätta forma både produktion och konsumtion av mat och dryck. För att den värmländska livsmedelsnäringen ska kunna bli starkare, mer konkurrenskraftig och stå emot svängningar på en osäker marknad är det viktigt att binda sina kunder närmare till sig. Detta gör man genom att känna sin kund, eller potentiella nya kunder, och kontinuerligt arbeta med att utveckla produkt- tjänste- och upplevelsebaserade erbjudanden som möter preferenserna för dessa målgrupper. Ta en kopp kaffe, eller om du vill tjuvstarta på glöggen, och fundera över var just din produkt passar in bland dessa trender och hur din produkt kan utvecklas till ett helhetskoncept med kärnprodukt, kringtjänster/produkter och attraktiva upplevelser till din målgrupp.

  • Fortsatt ökning av växtbaserad mat:
    Trenden mot växtbaserade och alternativa proteinalternativ kommer sannolikt att bestå, med ett ökat fokus på innovation inom växtbaserade produkter. Förvänta dig ett bredare utbud av realistiska köttalternativ och växtbaserade skaldjur, samt en ökning av växtbaserade alternativ i oväntade livsmedelskategorier. Men, även mer beprövad växtbaserad mat skulle kunna få ett uppsving. Till exempel varför inte frukt och bär som huvudingrediens till middagen. Gör om en efterrätt som smörstekta päron med honung och rosmarin som vanligtvis serveras med glass, och byt ut glassen mot en sallad med grillost och hasselnötter. Eller varför inte havre- och äppelpannkakor?
  • Mer personlig och funktionell mat:
    Framsteg inom teknik och en växande förståelse för individuella hälsobehov kan leda till mer personliga näringslösningar. Företag kan erbjuda skräddarsydda måltidsplaner som innehåller genetiska data, hälsomått och personliga preferenser. Funktionella livsmedel som ger hälsofördelar utöver grundläggande näring kan bli mer framträdande. Tänk in din målgrupps näringsbehov, men också såklart smakpreferenser, och anpassa med rätt typ av protein, vitaminrika superbär, antiinflammatoriska kryddor, etcetera för att möta behoven. 
  • Hållbara och lokala källor:
    Hållbarhet kommer även fortsättningsvis att vara en viktig fråga för konsumenterna. Tonvikten på miljövänliga metoder, såsom att minska matsvinnet, anta principer för cirkulär ekonomi och främja lokala och säsongsbetonade råvaror, kommer sannolikt att intensifieras. År 2030 närmar sig med stormsteg och än så länge är vi inte i närheten av måluppfyllelse av FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030.
  • Teknisk integration i livsmedelstillredning:
    Integreringen av teknik i köket (i hemmet liksom i storkök) kan bli mer utbredd. Smarta apparater, köksrobotik och AI-assisterade matlagningsenheter kan förenkla måltidsberedning och göra den mer tillgänglig för en bredare publik. Bli först med att lära din målgrupp om en teknisk lösning för att tillreda din produkt.
  • Transparens och spårbarhet:
    Konsumenter oroar sig alltmer över var maten kommer ifrån och hur den produceras. Livsmedelsproducenter och återförsäljare kommer sannolikt att omfamna transparenta leveranskedjor och förse konsumenterna med detaljerad information om inköp och produktion av deras produkter. Utveckla en helt igenom transparent produktionslinje och upplys din kund eller potentiella kund om värdet av transparensen. En kund som gillar det hen ser, blir en mer lojal kund.
  • Initiativ för nollavfall och cirkulär ekonomi:
    Nollavfallsrörelsen kan ta ytterligare fart, vilket leder till ökat fokus på cirkulära affärsmodeller i livsmedelsindustrin. Detta kan innebära användningen av livsmedelsbiprodukter, hållbara förpackningsinnovationer och initiativ för att minimera det totala slöseriet vid livsmedelsproduktion och distribution. Vilka bi- eller restprodukter har ditt företag? Finns det någon som kan ha nytta av dessa?